Adoption

Adoption | Processen inför Indien | Processen inför KinaTips KinaVår adoption 2008Vår adoption 2011Legacy of an adopted child


Eftersom det inte hände något i den egna fabriken så beslöt vi oss för att adoptera.  Vi gick aldrig in i IVF då vi visste att vi ville bli föräldrar och var barn kom ifrån spelade ingen roll. 3 december 2008 får vi träffa Devika för första gången i Cuttack (Orissa, Indien). Augusti 2010 började vi processen med att få ett syskon till Devika. Vi hämtade Liu Qiuhan (Alexander) i Guangzhou (Kina) 21 mars 2011. 21 mars firar vi därför ”Familjedagen”, eller ”Fådelsedagen”, på engelska ”Gottchaday”.

 

Många undrar så klart över hur allt går till. Här är svar på några vanliga frågor vi brukar få:

Är det krångligt?

Jo, ja, nja, det är mycket som ska göras. Många papper som ska fram, man måste gå en kurs, socialen ska på besök och sedan träffas flera gånger. Med mera men jag kan inte se att man skulle kunna göra det på annat sätt heller.

Är det inte jobbigt med socialen på besök?

Både ja och nej. Klart det känns lite underligt att bli utredda om vi är bra föräldrar och vända ut och in på våra liv men vi hade inga större problem med det. Gillar man att prata om sig själv så går det fint 😉 Dessutom jobbade min mamma på socialen så det var inget som kändes främmande. Vi ser det också från barnperspektivet. Adopterade barn har redan förlorat föräldrar en gång, ju bättre rustade adoptionsföräldrarna är, desto bättre för barnet.

Får man välja pojke eller flicka?

Nej, inte när man adopterar från Indien eller Kina. Jag tror att man kan få det till något land men det är ovanligt.

Får man välja land och barnhem?

Delvis. Om det inte gäller ett barn som du har personlig kännedom om gäller följande vid landval:

  • Du måste bli medlem i en svensk adoptionsorgansiation. Varje organisation har hand om olika barnhem, i samma eller olika länder så du väljer en organisation och den organisationen har ett visst antal länder de har avtal med. Vi valde först att gå med i FFIA för vi var så säkra på att vi ville adoptera från Kina och ville ha en liten organsation. När Kinas köer växte så valde vi att gå med i AC (Adoptionscentrum) som har fler länder att välja mellan. Alltså, svenskar kan inte adoptera från alla barnhem i världen, det måste finnas en kontakt mellan ett barnhem och en organisation. Alla Sveriges organisationer finns här. Jämför organisationerna och välj gärna att gå med i flera i början.
  • Utifrån de länder som AC har tittade vi på först vad länderna hade för krav på föräldrarna. Att alla par måste vara gifta gäller för alla länder. Somliga länder kräver att man måste vara under 30 år, vara aktivt kristen m.m.
  • Efter att vi strukit de länder där vi inte passade fick vi titta på andra faktorer. Sydamerika till exempel hade varit spännande att lära känna men dit måste man fara 6-8 veckor vid hämtning. Eftersom vi har hundar så tittade vi på andra länder. Hade vi av någon anledning prompt velat haft Sydamerika hade ju hundpassning löst sig men eftersom vi inte hade några direkta krav kunde vi vara mer praktiska.
  • Beslutet föll sedan på Indien; vi passar Indien, Indien passar oss och det verkar vara ett så oerhört spännande land. När vi bestämt oss fick vi välja ut några av de barnhem AC har kontakt med och så skickade vi våra papper till dessa. Eftersom vi aldrig varit i Indien så hade vi inga preferenser på barnhem utan bad AC välja åt oss.

Är det dyrt?

Var går gränsen för dyrt i ett sådant här sammanhang kan man i och för sig fråga sig men hur som helst, beloppet varierar från olika länder. Det är ju inte så att man köper ett barn som en del tror, vi betalar för kostnader som barnhemmet har plus alla juridiska kostnader och våra resor. Från Indien blev våra kostnader cirka  150,000kr och Kina runt 200,000kr. När barnet är hemma och har fått sitt personnummer får man ett bidrag från staten på 40,000kr (2011). En svensk förlossning kostar ju också pengar så det är väl helt rimligt.

Tiden

Många undrar hur lång tid tar det och det är lite olika. Alla detaljer och själva processen hittar du här. Den korta versionen är att vi tog beslutet januari 2006 och fick träffa vår dotter december 2008. När vi skulle adoptera Alexander gick det mycket fortare men då behöver man inte göra om hela utredningen. Socialen tittar då bara på hur det går med första barnet och gör en bedömning om det är rätt tid att ansöka om ett syskon.

 

Adoption betyder ”som sin egen”.